5 november - 20 år sedan
Idag är det 20 år sedan min systerdotter dog, ändast 2 år gammal.
Har varit och tänt ett ljus i kyrkan idag.
Livet kan vara bra orättvist ibland.
Kan fortfarande höra min systers förtvivlande ord när hon ringer och berättar vad som håll på att hända.
Själv var jag höggravid med mitt första barn. Svärmor tyckte inte jag skulle åka på begravningen men det tyckte min barnmorska och så blev det. Jag kunde ju alltid välja att inte närvara om jag kände så, tyckte hon. Och det fanns ju BB även i Norrköping. Men under hela begravningen då jag fanns vid min systers sida kände jag inte av knytet i magen en ända gång. Det var som om han visste att jag behövdes där. 2,5 månader senare föddes Rasmus, som fick möjligheten att fira både sin 3-årsdag och växa upp med en lillasyster några år senare. Vilket jag självklart är mycket lycklig över. Men just nu finns mina tankar hos Sofie, min syster och hennes familj.
Kommentarer
Postat av: Annika
Tack
Ja, jag kommer ihåg varenda minut av den här dagen.
Det är något man inte vill att sin värsta fiende ska behöva gå igenom. 20 år tänk att det är så länge sedan. Tänker på Theo då han är precis lika gammal som hon var när hon gick bort och måtte det inte hända honom någonting nånsin.
Sofie finns alltid hos oss ändå även om hon inte finns kroppsligt hos oss så finns hon alltid i våra tankar.
Kram Annika
Postat av: AnnikaS
Ibland är livet otroligt orättvist! Skönt att du kunde finnas vid din systers sida i den svåra stunden.
kram Annika
Postat av: JOSEFIN <':
Hm, jag som inte kände henne elr ngt.
Men jag mår faktiskt bättre.
Och hur STOR chans är det att jag skriver klart hela OCH att dom läser min blogg ??
Och jaa, jag kunde ha pluggat om jag hade haft några saker hemma :)
Trevlig helg
Trackback